Vad händer med oss när våra mellanmänskliga kontakter krymper till ett minimum? Vad gör det med oss att inte aktivt vara i kontakt med andra?
Förra veckan besvarade filosofen Camilla Kronqvist en frågan från en läsare som upplever att vi har allt mindre kontakt med varandra, både inom släktet och i samhället i stort. Själv har hen gått in för att klara sig utan andra människor. Varför ska hen anstränga sig om ingen annan gör det?
– Det att vi tillhör gemenskaper kan stimulera oss till att uppleva olika sidor av oss själva. När vi möter någon annan så ger den mig en chans att vara på sätt som jag inte kan vara ensam. Det väcker oss till liv, säger Camilla.
En annan positiv sak är att sammanhang som känns otvungna och fria från krav om att vi borde vara på ett visst sätt erbjuder vila.
– Vi uttrycker ofta det här i termer som att man kan vara sig själv.
Så vad händer med oss om vi inte är i kontakt med andra? Camilla beskriver en bild av att våra själar växer och expanderar då vi har en meningsfull kontakt med andra människor.
På motsvarande sätt krymper vår värld när vi inte är i kontakt med andra. Vi blir också mera misstrogna mot andra människor.
– Det ser vi också i veckans fråga: Varför ska jag vara tillsammans med någon annan om ingen vill vara tillsammans med mig? När omsorgen om den andra bara växer och växer då vi är tillsammans med andra, så krymper den då vi går bort och vi börjar ifrågasätta ens poängen med den.
Du kan lyssna på podden via vår sajt, Apple podcasts och Spotify.